Vi på Invaterm har i ett parkslidebestånd i Onsala upptäckt en hybrid mellan parkslide och bokharabinda som har vuxit upp från frö. Några av plantorna är flera år gamla, vilket visar att de inte bara grott utan även lyckats etablera sig i miljön. Vid tester i laboratoriemiljö har fröerna visat god grobarhet. Även i naturen, nära bestånden, finns många små plantor som uppenbart är frösådda.
Centrum för genetisk identifiering vid Naturhistoriska riksmuseet har fastställt att växtmaterialet är en hybrid mellan honblomma av parkslide (Reynoutria japonica) och hanblomma av bokharabinda (Fallopia baldschuanica). Reynoutria och Fallopia är nära besläktade arter inom familjen Polygonaceae.
Detta är det första vetenskapligt dokumenterade fallet i Sverige av en frögrodd hybrid mellan parkslide och bokharabinda i det vilda. Att plantorna kunnat gro och överleva visar att hybridisering faktiskt kan leda till etablering i naturen. Den möjliga samverkan mellan arterna ökar risken för större genetisk variation och anpassningsförmåga, vilket kan göra framtida bestånd svårare att bekämpa.
Våra odlingstester visar att hybriderna etablerar sig långsamt, men fröspridning kan ändå leda till att nya bestånd bildas över tid.
– Fastighetsägare bör kontrollera sina marker och agera vid förekomst av parkslide eller bokharabinda.
– Besiktningar bör göras av utbildad och erfaren personal.
– Utbildare av certifierad bekämpningspersonal bör inkludera kunskap om hybridisering och fröförökning, samt praktiska åtgärder som att klippa blomställningar innan fröbildning.
– Kommuner, företag och privatpersoner bör anlita specialiserade firmor för kartläggning och bekämpningsplaner.
– Inventera områden där parkslide och bokharabinda växer nära varandra.
– Dela kunskap via informationsinsatser och utbildningar.
– Prioritera åtgärder i känsliga miljöer som trädgårdar, parker och infrastrukturmiljöer.
Bokharabinda bör tas bort i närmiljöer där parkslide eller jätteslide förekommer för att minska risken för framtida hybridisering och spridning.