En lättläst guide för att känna igen växterna i fält
Innehåll
Inledning
Vad är slidearter?
Parkslide och flera närbesläktade slidearter är kraftigt växande växter som ofta förekommer i trädgårdar, längs vägar, järnvägar, vid vattendrag samt på mark som har schaktats eller på annat sätt störts. De kan vara svåra att skilja åt, särskilt när de växer i täta bestånd eller när de har klippts ned.
Varför är slidearter svåra att identifiera?
Vid identifiering är det viktigt att titta på helheten. Växtens höjd, bladens storlek och form, stjälkens färg, blommornas utseende samt hur växten utvecklas under året är avgörande faktorer. Många slidearter har dessutom kraftiga underjordiska rhizomer, vilket gör att de återkommer även efter att de ovanjordiska delarna har tagits bort.
Gemensamma kännetecken hos slidearter
Den här guiden beskriver de vanligaste arterna på ett praktiskt och lättförståeligt sätt. Syftet är att göra det enklare att känna igen växterna och förstå vilka kännetecken som skiljer dem åt.
Därför är korrekt identifiering viktig
Trots skillnader i utseende har dessa arter mycket gemensamt när det gäller spridning och hantering. De sprids i stor utsträckning via rotsystemet och kräver därför liknande typer av åtgärder vid bekämpning. I praktiken behandlas de ofta på samma sätt, och kunskap om parkslide ger därför en bra grund även för att hantera övriga slidearter.
Så känner du igen arten
Parkslide (Reynoutria japonica)
Parkslide är den mest kända arten i gruppen och den art som oftast påträffas i Sverige. Den växer snabbt på våren och kan under en säsong bilda täta bestånd. Växten vissnar ned ovan jord på hösten, men rotsystemet lever vidare och skickar upp nya skott nästa vår och dom bruna stammarna är kvar
Så känner du igen parkslide
Växtsätt
Upprätt, tät och snabbväxande. Blir ofta omkring 2-3 meter hög.
Stjälk
Ihåliga och bambuliknande stjälkar med tydliga leder. Stjälkarna är gröna men har ofta röda eller rödlila prickar och fläckar.
Blad
Breda, gröna blad med tydlig spets. Bladen är ofta omkring 10-15 cm och har en ganska rak eller svagt avskuren bladbas baktill.
Blommor
Små vitaktiga till gräddvita blommor i grenade klasar under sensommaren.
Under marken
Kraftigt system av underjordiska rhizomer som har en orange ton i färgen. Nya plantor kan bildas från små rot- eller rhizomfragment.
Vinter
De ovanjordiska delarna vissnar ned. Bruna, torra stjälkar kan stå kvar som bambuliknande pinnar.
Jätteslide (Reynoutria sachalinensis)
Jätteslide är större och grövre än parkslide. Den ger ofta ett mycket kraftigt intryck och kan uppfattas som mer storbladig och robust. Arten är mindre vanlig än parkslide men kan bilda stora bestånd där den etablerar sig.
Så känner du igen parkslide
Växtsätt
Mycket kraftig och högväxt. Kan bli omkring 4-5 meter hög under goda förhållanden.
Stjälk
Kraftiga, upprätta och bambuliknande stjälkar. Till skillnad från parkslide är stjälken ofta mer jämnt grön och kan sakna de tydliga rödlila prickarna.
Blad
Mycket stora blad, ofta betydligt större än parkslidens. Bladen kan bli upp till omkring 40 cm och ger växten ett grovt, storbladigt utseende med en hjärtformad bas baktill.
Blommor
Små ljusa blommor i klasar, men växtens storlek och blad är ofta tydligare kännetecken än blommorna.
Under marken
Underjordiska rhizomer som har en ljus färg som kan sprida växten och ge nya skott.
Vinter
De ovanjordiska delarna vissnar ned. Bruna, torra stjälkar kan stå kvar som bambuliknande pinnar.
Det lättaste kännetecknet är storleken: jätteslide är grövre, högre och har mycket större blad än parkslide. Den helgröna stjälken är också ett viktigt kännetecken.
Hybridslide (Reynoutria x bohemica)
Hybridslide är en korsning mellan parkslide och jätteslide. Den kan därför se ut som en blandning av båda arterna. I praktiken är den ofta svår att bestämma exakt i fält, men den är viktig att känna till eftersom den kan ha mycket stark växtkraft.
Så känner du igen hybridslide
Växtsätt
Kraftig, tät och ofta mycket livskraftig. Höjd och bladstorlek ligger ofta mellan parkslide och jätteslide.
Stjälk
Bambuliknande och ihåliga stjälkar. De kan ha rödliga inslag men är ofta inte lika typiska som hos ren parkslide.
Blad
Bladen är ofta större än parkslidens men mindre än jätteslidens. Formen kan variera, vilket gör arten svår att känna igen.
Blommor
Ljusa blommor i klasar under sensommaren, ungefär som hos de närbesläktade arterna.
Under marken
Kraftiga rhizomer som kan ge upphov till nya skott och göra bestånden svåra att hantera.
Vinter
De ovanjordiska delarna vissnar ned. Bruna, torra stjälkar kan stå kvar som bambuliknande pinnar.
Om växten ser ut som parkslide men är ovanligt grov, storbladig med olika former på bladen eller mycket kraftig kan det vara hybridslide.
Rosenslide (Reynoutria japonica var. compacta)
Rosenslide är en lägre och mer kompakt variant som kan uppfattas som mer prydlig än parkslide. Den är mindre vanlig men viktig att känna igen eftersom den tillhör samma grupp och kan spridas via underjordiska delar.
Så känner du igen rosenslide
Växtsätt
Låg och kompakt jämfört med parkslide. Blir ofta omkring 30-60 cm hög, men kan variera beroende på växtplats.
Stjälk
Kortare och tunnare stjälkar än parkslide. Växten får ett tätare och lägre utseende.
Blad
Mindre blad än parkslide, ofta rundare och mer kompakta i formen samt mer vågiga.
Blommor
Blommorna kan vara rosa till rosatonade, vilket är ett tydligt kännetecken jämfört med parkslidens ljusare blommor.
Under marken
Kan ha rödrosa rhizomliknande skott och underjordiska delar. Även små delar kan bidra till återväxt om de hanteras fel.
Vinter
De ovanjordiska delarna vissnar ned. Bruna, torra stjälkar kan stå kvar som bambuliknande buskar.
Rosenslide känns framför allt igen på sitt låga växtsätt och sina rosa blommor. Den ska inte underskattas bara för att den är mindre.
Syrenslide (Rubrivena polystachya)
Syrenslide skiljer sig från park-, jätte- och hybridslide genom sitt mer buskiga uttryck. Den kan ändå förväxlas med andra slidearter eftersom den växer kraftigt och bildar tydliga bestånd.
Så känner du igen rosenslide
Växtsätt
Buskig och frodig. Växer ofta i täta ruggar och kan ge ett mer buskliknande intryck än parkslide. Höjd ca. 60 cm
Stjälk
Ofta rödaktiga till röda stjälkar. Stjälkarna ger växten ett annorlunda intryck än den mer bambuliknande parksliden.
Blad
Avlånga till breda blad som tillsammans med blomklasarna ger ett frodigt och buskigt utseende.
Blommor
Blommorna sitter i tydliga klasar och kan påminna om syren, vilket också förklarar namnet syrenslide.
Under marken
Har underjordiska rhizomer som gör att växten återkommer efter nedvissning.
Vinter
De ovanjordiska delarna vissnar ned och växten kommer tillbaka på våren.
Titta särskilt på blomningen: de syrenliknande blomklasarna är ett av de tydligaste kännetecknen.
Gråslide är mindre känd än parkslide och jätteslide. Den förekommer mer sällan i praktiska bekämpningssammanhang, men kan ändå vara viktig att känna till vid inventering av slidearter.
Så känner du igen rosenslide
Växtsätt
Mer diskret och ofta mindre dominerande än de stora Reynoutria-arterna.
Stjälk
Stjälkarna är inte lika tydligt bambuliknande som hos parkslide och kan ge ett mjukare, mer örtartat intryck.
Blad
Bladen kan ge ett grågrönt intryck, vilket bidrar till namnet gråslide.
Blommor
Ljusa blommor i klasar, ofta inte lika framträdande som hos syrenslide.
Under marken
Kan ha underjordiska delar som hjälper växten att överleva och komma tillbaka.
Vinter
Vissnar ned ovan jord och återkommer från överlevande underjordiska delar.
Eftersom arten är svårare att känna igen bör man titta på helheten: bladens färgton, växtsätt och blomklasar.
Finnslide (Fallopia baldschuanica)
Finnslide skiljer sig tydligt från de upprätta slidearterna. Den växer inte som en bambuliknande rugge utan som en slingrande eller klättrande växt. Den kan snabbt täcka buskar, staket, fasader och andra ytor.
Så känner du igen rosenslide
Växtsätt
Klättrande eller slingrande. Kan växa snabbt och breda ut sig över andra växter eller konstruktioner.
Stjälk
Tunna, slingrande stjälkar som söker stöd snarare än står upprätt själva.
Blad
Bladen är mindre och sitter längs de slingrande skotten.
Blommor
Många små ljusa blommor i rikliga klasar. Blomningen kan göra växten mycket iögonfallande.
Under marken
Sprider sig inte på samma sätt som parkslide via kraftiga rhizomer, men kan ändå breda ut sig kraftigt där den trivs.
Vinter
Ovanjordiska delar kan vissna eller påverkas av vintern, men växten kan komma tillbaka från basen.
Det viktigaste kännetecknet är växtsättet: finnslide klättrar och slingrar, medan parkslide, jätteslide och hybridslide står upprätt.
Sammanfattning - praktiska kännetecken
Parkslide
Bambuliknande stjälkar med rödlila prickar och täta bestånd.
Jätteslide
Störst i gruppen, mycket stora blad och ofta helgrön stjälk.
Hybridslide
Blandning mellan park- och jätteslide, ofta mycket kraftig.
Rosenslide
Låg, kompakt och kan ha rosa blommor samt rödrosa underjordiska delar.
Syrenslide
Buskigare växt med blomklasar som påminner om syren.
Gråslide
Mer diskret, ofta grågrönt intryck.
Finnslide
Klättrar eller slingrar och skiljer sig tydligt från de upprätta arterna.
Vid osäkerhet bör man dokumentera växten med bilder på hela beståndet, stjälk, blad, blommor och växtplats. Det underlättar artbestämning och minskar risken för felaktig hantering.
Fröbildning – parkslide och bokharabinda
Parkslide sprids i Sverige främst via rotsystemet (rhizomer), och fröspridning har länge ansetts vara mycket begränsad. Nyare observationer visar dock att fröbildning kan förekomma under vissa förhållanden.
Detta kan ske när parkslide korsar sig med närbesläktade arter, särskilt bokharabinda (Fallopia baldschuanica), som ofta odlas som prydnadsväxt.
Vid sådan korsning kan:
fertila frön bildas
frön gro och utvecklas till nya plantor
genetiska variationer uppstå (hybridisering)
Detta innebär att spridning inte enbart sker via rötter i alla fall, utan att fröspridning i vissa miljöer kan spela en roll.
Studier och fältobservationer har visat att:
frön kan utvecklas och gro under svenska förhållanden
detta främst sker där flera arter växer nära varandra
hybridslide och andra mellanformer kan uppstå
Detta gör att:
spridningsrisken kan vara större än tidigare antaget
kontroll och identifiering blir ännu viktigare
Bonsaibildning (bonsaislide)
I vissa fall kan parkslide uppträda i en lågväxande form som ofta kallas bonsaislide. Detta är inte en egen art, utan en form av växten som uppstår när den utsätts för stress.
Vad är bonsaislide?
Bonsaislide kan uppstå efter bekämpning, till exempel vid behandling med glyfosat, men även vid andra typer av påverkan såsom upprepad klippning, hårdpackad mark, näringsbrist eller begränsat utrymme för rotsystemet.
Hur uppstår bonsaiformer?
När växten stressas kan den återkomma som små, låga och svaga skott som skiljer sig tydligt från normalt växtsätt. Trots detta finns ofta ett levande rotsystem kvar under marken.
Glyfosat och stresspåverkan
Vid kemisk bekämpning tas glyfosat upp via bladen och transporteras ner till rotsystemet. Om behandlingen sker vid fel tidpunkt eller inte upprepas kan växten överleva, men få kraftigt nedsatt tillväxt. Detta kan leda till att växten utvecklas i en så kallad bonsaiform.
Därför ska bonsaislide inte underskattas
Det är viktigt att inte underskatta dessa små bestånd. Bonsaiformer kan snabbt återgå till kraftig tillväxt om förhållandena förbättras, till exempel vid markarbeten eller tillförsel av näring. Därför bör även lågväxande bestånd hanteras på samma sätt som större.
